Överdödligheten i Sverige under coronapandemin

Summering i punktform

  • Överdödlighet är ett bättre sätt att jämföra hur pandemin har påverkat antalet dödsfall i olika länder då många länder har missat att rapportera dödsfall från covid-19.
  • Många blandar ihop dödstal med överdödlighet
  • Dödstalen beror väldigt mycket på demografin i ett land. Är tex andelen äldre i befolkningen stor så förväntar vi oss att en större andel av befolkningen ska dö under året.
  • De olika metoderna för att räkna på överdödlighet tar hänsyn till hur många människor som förväntas dö ett år och sedan jämför man den uträkningen mot det faktiska antalet dödsfall för att avgöra om fler än vanligt har dött.
  • Räknar vi ut överdödligheten för Sverige 2020 så är det den högsta som Sverige har haft på över 100 år.
  • Under 2021 kommer det däremot av allt att döma inte att bli någon överdödlighet alls
  • Sedan pandemin började världen över så är Sveriges överdödlighet lägre än de flesta länder i världen och vår överdödlighet är bland de lägsta i Europa.

Varför är överdödlighet intressant?

Coronapandemin har haft en stor påverkan världen över och en av de mest tydliga effekterna är att det har dött betydligt fler människor än vanligt i de flesta länder i världen.

Många länder världen över har i nästan två år nu rapporterat antalet dödsfall som skett pga (eller med) covid-19 flera gånger i veckan och den här statistiken har sedan samlats på mängder av sidor där man kunnat jämföra statistiken internationellt.

Mina två personliga favoritsidor här är 91-DIVOC och Our World In Data men det finns mängder av andra som alla i princip utgår från samma data som rapporteras från länder världen över.

Problemet med den här datan är att olika länder är olika bra på att fånga in och rapportera de här dödsfallen. Där finns också skillnader i vad som räknas som ett dödsfall av covid-19 i olika länder så talen är inte alltid särskilt jämförbara.

Till exempel har det idag rapporterats in ungefär 5 miljoner dödsfall från alla länder världen över men överdödligheten under samma tid uppskattas till över 20 miljoner (1).

Många länder missar helt enkelt dödsfall. Även i mer ekonomiskt välställda länder som annars har bra nationell statistik så missades många dödsfall på våren. Till exempel hade Spanien under 2020 en överdödlighet som var nästan 50% högre än vad de rapporterade i dödsfall från covid-19 och man tror att de flesta av dessa dödsfall var dödsfall på äldreboende där de som avled aldrig blev testade för covid-19 innan de dog (2).

Här kan du se några exempel på hur överdödligheten har överlappat med rapporterade dödsfall från covid-19 i fyra olika länder. Tre länder från Europa med goda möjligheter att rapportera bra men som ändå missat en hel del dödsfall, framför allt under våren 2020 och sedan Syd Afrika som du kan se har en överdödlighet som är mycket högre än vad dödsfallen från covid-19 är (3).

På grund av det här så anses överdödlighet generellt sett vara ett mycket bättre mått för att jämföra hur stor påverkan som pandemin har haft mellan olika länder (4, 5, 6).

Överdödligheten är så klart inte perfekt den heller. Till exempel så var influensan och vinterkräksjukan i princip helt frånvarande under 2020 och stora delar av 2021 och bara en sådan sak bör göra att det egentligen borde dö färre människor än väntat. Att länderna skulle ha en underdödlighet.

I vissa länder i världen har pandemin också haft väldigt stor påverkan på människor möjlighet till försörjning och det är även troligt att fler människor har dött pga svält. De här länderna borde alltså ha en överdödlighet även om folk inte dör från covid-19.

Så exakta värden på just dödsfall från covid-19 kommer vi aldrig att få. Å andra sidan kan man argumentera för att överdödlighet ändå är det mest relevanta måttet då det är mer intressant hur pandemin har påverkat i stort, oavsett hur den påverkan blev till.

Överdödlighet och dödstal

Innan vi går in på hur överdödligheten har varit i Sverige så tänkte jag först förklara skillnaden mellan dödstal och överdödlighet. Det har florerat många grafer på internet där det påstås att Sverige inte hade någon överdödlighet under 2020 som faktiskt inte visar överdödlighet utan dödstal.

Dödstal berättar hur många människor som har dött per 1000 invånare under olika år. Så här ser dödstalen ut för Sverige sedan 1900. Rådatan till den här grafen kommer från SCB (7) och i slutet av artikeln kan du ladda ner ett exceldokument med mina formler med om du vill kontrollera någonting.

Dödstal kan vara intressant att titta på för sig själv men det säger däremot väldigt lite om hur många människor som förväntas dö ett visst år. Som du kan se i grafen här ovanför så är det tydligt att där finns stora skillnader mellan årtionden och det går också att se att trenden ibland är uppåtgående och ibland nedåtgående.

Det som framför allt styr vilket håll trenden är på väg är hur stor andel av befolkningen som är gammal i förhållande till den förväntade livslängden i landet.

Om du till exempel tänker dig att den förväntade livslängden i Sverige är 82 år och 20% av befolkningen är 80+ i ålder så ska vi förvänta oss ett mycket högre dödstal än om andelen personer över 80 år istället bara är 5%.

Just nu har Sverige ganska få personer i hög ålder i förhållande till övriga befolkningen så vi har en nedåtgående trend i dödstalen. En trend som sedan kommer att vända om några år när alla 40-talisterna blir riktigt gamla. SCB uttrycker det så här på sin sida om dödsfall i Sverige (8).

Det föddes jämförelsevis få barn i Sverige från mitten av 1920-talet till slutet av 1930-talet. Det påverkar hur många personer som dör nu, eftersom de är i åldrarna 80-95 år. Samtidigt ökar medellivslängden och vi lever allt längre.

Under andra halvan av 1940-talet föddes det väldigt många barn i Sverige vilket gör att vi kan vänta oss att antal döda per år kommer att öka de närmsta tjugo åren.

När man endast tittar på dödstal och säger att den visar på ingen överdödlighet så missar man helt den här aspekten. Det är vilseledande information.

Dessutom är det också oftast så att de som visar på dödstal och försöker framställa det som överdödlighet har klippt grafen för dödsfall en bit in på 00-talet så att det inte går att se den väldigt uppenbara nedåtgående trenden lika tydligt.

Om vi sätter de här två diagrammen tillsammans så är det tydligt vilken skillnad det blir rent visuellt beroende på hur många år tidigare man tar med.

Överdödlighet och svårigheterna att veta hur många som ”bör dö” ett visst år

När vi vill veta hur stor påverkan som en pandemi har haft på antalet dödsfall och hur mycket dödsfallen har avvikit från det normala så kan vi inte titta på dödstalen utan vi behöver räkna på det som kallas för överdödlighet.

När man beräknar överdödlighet så tar man tidigare trend i årliga dödsfall i beaktande och räknar ut hur många människor ”ska” eller ”bör” dö under ett år.

Problemet här är så klart att det inte går att förutsäga hur många människor som ska dö i förväg. Där är alltid en viss slump med i ekvationen som du inte kan veta på förhand. Men då det bor ett antal miljoner i Sverige så slätar det här ut sig ganska bra över ett år så förutsägelserna blir ändå ganska bra om det inte sker något oförutsägbart likt en pandemi.

Olika metoder är olika komplicerade och precisa och här tänker jag ta upp tre olika varianter för att räkna ut överdödlighet så vi kan jämföra dem lite.

Medelvärdet för X tidigare år som förutsägelse för nästkommande år

Den absolut enklaste metoden för att försöka förutsäga hur många människor som ”ska” dö ett år är att man tar medelvärdet för ett visst antal tidigare år som förutsägelse.

Här kan man välja att ta medelvärdet för många år som riktmärke och då får man ett mer robust medelvärde men nackdelen är då att man missar att få med en tydligt nedåtgående eller uppåtgående trend. Så här ser det till exempel ut för Sverige om vi räknar på medelvärdet för de 10 tidigare åren.

Som du kan se blir det här tydligt i datan för Sverige. När trenden är uppåtgående så ger 10 års medelvärde en underskattning och när trenden är nedåtgående så får vi istället en överskattning. Men vi får i alla med en trend här när vi räknar med medelvärde för tidigare år. Det blir ”mindre fel” än att bara titta på dödstal.

Det vanligaste när man räknar på överdödlighet med den här metoden är att man tar 4-5 års medelvärde i jämförelse. Det är inte så kort tid så ett enda år med högre eller lägre dödlighet än normalt förstör medelvärdet markant samtidigt som det inte är så lång tid så förändringar i andelen äldre i ett land skiftar medelvärdet för mycket.

Till exempel så har EuroStat tagit fram statistik för Europa under pandemin där de räknar på överdödligheten varje månad genom att jämföra med genomsnittet 2016-2019, dvs över 4 år (9). Här kan du se en animering som visar deras resultat månad för månad sedan april 2020 fram till och med oktober 2021.

Om vi tittar på Sveriges dödsfall per år med samma metod som här ovanför så ser det ut så här. Notera att jag nu har övergått till att ange totala antalet dödsfall per år istället för att titta på dödstal som vi har gjort tidigare så att metoden blir den samma som den EuroStat har använt (även om vi tittar på dödsfall per år istället för per månad).

Du kan här se att ett medelvärde på 4 år ger en betydligt bättre förutsägelse än medelvärdet över 10 år. Vi kan också här se att år 2020 tydligt avviker från det förväntade. Stapeln sticker upp en bra bit ovanför linjen för uträknad förväntad dödlighet.

Nu när vi har den här datan så kan vi räkna ut eventuell överdödlighet och underdödlighet för varje år sedan 1900 i Sverige. Vi tar då det faktiska antalet dödsfall för ett år och subtraherar bort det förväntade antalet dödsfall för samma år. Får vi då ett positivt värde så var det överdödlighet och får vi ett negativt värde så har vi istället underdödlighet.

Det här är alltså överdödligheten eller underdödligheten varje år Sedan 1900 i Sverige när man räknar med de 4 årens medelvärde som förväntat antal dödsfall.

I absoluta tal så var då överdödligheten i Sverige under 2020 hela 7148. Du kan också se att år 2020 verkligen sticker ut i statistiken här och det är faktiskt så att det är den högsta överdödligheten sedan 1918 när spanska sjukan (en influensapandemi) härjade världen över.

Mer avancerade metoder att räkna på överdödligheten

Det finns betydligt mer avancerade metoder att räkna ut förväntade antalet dödsfall än att bara ta ett medelvärde. Varje år gör till exempel SCB en uträkning för förväntade antalet dödsfall per år som tar hänsyn både till andelen äldre i befolkningen och förändringar i förväntad livslängd i befolkningen.

Folkhälsomyndigheten har en bra rapport som jämför både SCBs uträkningar på förväntat antalet dödsfall och medelvärdet för 2017-2019 där de också anger att SCBs uträkning är mer korrekt då antalet dödsfall under 2020 av allt att döma skulle vara lägre än medelvärdet för 2017-2019 (10).

Vi jämför även med ett medelvärde av observerade dödsrisker för åren 2017–2019 men ger detta en mindre framträdande roll eftersom dessa år tillsammans representerar en period med en högre dödlighet än vad som kan vara rimligt att förvänta sig för 2020.

I rapporten från FHM visar du följande graf som visar hur 2020 sticker ut från det förväntade och att i princip hela överdödligheten beror på dödsfall från covid-19.

Notera att det är två staplar för 2020 till höger i bilden. Den första visar SCBs prognos för antalet dödsfall under 2020 och den andra visar hur många som faktiskt dog under 2020 där man har gjort dödsfallen från covid-19 i en annan färg än övriga dödsfall.

Det här diagrammet visar tydligt både att vi hade en betydande överdödlighet och att i princip alls som dött från covid-19 inte hade ”dött ändå” som en del personer vill få det till.

Under 2021 lär Sverige inte få någon betydande överdödlighet

År 2020 sticker verkligen ut i Sveriges historia med en hög överdödlighet. Det samma går dock inte att säga om år 2021. När jag skriver den här texten så är året inte slut så vi kan inte jämföra den årliga statistiken. Men tittar vi bara på antalet dödsfall per vecka under 2021 jämfört med genomsnittet för samma veckor under 2016-2019 så har det fram till och med november dött 13 personer färre än väntat. Just nu en underdödlighet, om en obetydlig.

Den här är så klart uträknat med ett medelvärde som troligen överskattar hur många människor som ”borde dö” under 2021. Trenden i dödsfall var ju nedåtgående inför pandemin så att räkna med medelvärdet blir inte helt rättvisande.

En bra sida att titta på det här är The Human Mortality Database där ett antalet forskare samlar och analyserar dödstalen från mängder av länder världen över. Så här ser Sveriges data ut just nu.

Som du kan se har det egentligen bara varit en tydlig överdödlighet de första veckorna under 2021. Under 2021 kan man även se en tydlig effekt av att det inte varit någon vinterkräksjuka, influensa med mera som lett till dödsfall. Tittar vi på skillnaden mellan rapporterat antalet dödsfall från covid-19 i förhållande till överdödligheten så avviker nämligen dessa två från varandra under vintern 2020-2021 (3).

Det här visar också att om vi vill veta hur många människor som dött från covid-19 i Sverige så är det bäst att titta på talen från Socialstyrelsen som utgår från dödsorsaksintyg. För internationella jämförelser så är dock, som förklarat, överdödlighet fortfarande ett bättre mått. Överdödlighet kan som sagt också vara ett bättre mått för att försöka mäta påverkan från pandemin och åtgärder tillsammans på antalet dödsfall.

Varför har Sverige då ingen överdödlighet under 2021 trots att pandemin inte är över? Varför har inte fler dött under 2021? Den överlägset största orsaken till att det inte har varit någon överdödlighet efter det här är covid-19 vaccinen som började ges till de allra äldsta i början av året.

Överdödligheten i Sverige jämfört med andra länder

Även om överdödligheten i Sverige under 2020 var den största på över 100 år så är Sverige väldigt långt ifrån att vara värst drabbat under pandemin.

En forskargrupp har tagit på sig att analysera överdödligheten världen över från alla länder som har statistik för antalet dödsfall. Totalt har de nu fått tag på data från 115 olika länder. De uppdaterar sin data kontinuerligt hela tiden så du kan gå in och se ”dagens tal” på deras github-sida (11).

Som ”förväntat antal dödsfall” har forskarna här räknat på trenden för de fem senaste åren med en så kallad linjär regression. Den här metoden får med om trenden är nedåtgående eller uppåtgående för de olika länderna. Så för Sverige förväntar de sig att färre ska dö under 2020 än åren tidigare för att trenden var nedåtgående.

Notera dock att sista dagen för rapportering skiljer sig väldigt mellan länderna. Vissa länder har rapporterat data ända fram till dec 2021 medan det för andra länder än så länge bara finns data för 2020.

Om vi ändå tittar på de är talen så kan vi se att Sveriges överdödlighet idag är lägre än 67 av de andra länderna. Således är det 47 länder med lägre överdödlighet.

Det här är då länderna som ändå har statistik för antalet dödsfall. En hel del hårt drabbade länder har inte ens den här typen av statistik och det går då mest bara att spekulera kring hur stor överdödlighet de har haft.

Att jämföra med alla länder i världen är också klurigt eftersom covid-19 slår väldigt olika beroende på ålder. Risken att dö som 80 åring är över 100 gånger så stor som risken för en 20 åring. Så allting annat lika så kommer färre människor att dö i ett land med färre äldre personer.

För att göra jämförelsen lite mer rättvis så kan vi därför hålla oss till länderna i Europa. Där är ålderstrukturen mer lik och i näst inpå alla länderna har haft god tillgång till bra vaccin under 2021.

Så här ser överdödligheten ut för dessa länderna fram till och med december ungefär. Jag skriver ungefär då en del länder har lite mer uppdaterad data medan andra länder endast har rapporterat data fram till och med december.

Där är dock betydande skillnader mellan de här länder med så klart. Bland annat är det stor skillnad mellan ”Västeuropa” och resten av Europa både när det gäller medelålder i befolkningen och ekonomiska förutsättningar som kan tänkas påverka möjligheterna att hantera en pandemi.

Så här har du därför samma statistik som här ovanför fast med endast länderna i Västeuropa. Jag har även plockat bort mikrostaterna då deras värden kan hoppa väldigt mycket upp och ned baserat på enstaka dödsfall.

Our World In Data har numera tagit in precis samma data som jag har använt här till en av deras diagram så vill du jämföra två länder mot varandra eller kanske titta på förändringarna under två olika tidsperioder så kan du göra det på deras sida (12).

Du kan ladda ner en excelfil med mina uträkningar när det gäller dödstal och överdödlighet för Sverige här.


Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Dela den här artikeln på…


Har du någon fråga eller kommentar på det du precis läst?

Jag uppskattar verkligen om det kommer frågor och kritik i kommentarsfältet som finns här under. Det är öppet för alla men första gången du kommenterar så läggs kommentaren för granskning innan jag släpper igenom dem. På så sätt slipper vi alla personer som inte vill diskutera utan bara spamma.

Är det frågor som jag märker blir återkommande under samma inlägg eller flera olika inlägg så lägger jag till dem i en FAQ i slutet på varje inlägg med.

6 kommentarer

  1. Kan du svara på detta som en bekant sa: ”Kan inte underdödligheten under 2021 ha att göra med att många sjuka och gamla dog under 2020 som då inte dog under 2021. Alltså: Fler döda 2020 = färre sjuka och gamla 2021 = färre döda 2021. I alla fall en bidragande faktor?”

  2. Hallå Tomas
    Det är självklart att om många dör vid ett tillfälle så kommer färre dö senare. Så någon effekt är där. Men sannolikt är den riktigt liten.

    Det var tex endast ~10% av alla på äldreboende som fick covid-19 under 2020. Så alla personerna på äldreboende som avled under 2020 kom från den lilla gruppen på 10%. Några av de som avled då skulle troligen ha avlidit under 2021 men de allra flesta som dog under 2021 kommer ju från den andra gruppen på 90% som aldrig fick covid-19.

    Kör vi samma resonemang på övriga befolkningen så är det fler som blev smittade under 2020 men samtidigt är det färre av alla i övriga befolkningen som dör varje år.

    Kontentan är helt enkelt att covid-19 inte smittade tillräckligt många för att kunna döda en stor andel av alla de som ”egentligen” hade dött under 2021. Om det istället varit så att säg 60-70% av alla svenskar fått covid-19 under 2020 så hade vi säkerligen haft en betydligt större effekt på överdödligheten under 2021 av den orsaken.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *