Skillnaden på döda med och av covid-19

Summering i punktform

  • I Sverige förs statistik över dödsfall från covid-19 med två olika metoder. En efter dödsorsaksintyg som Socialstyrelsen sköter och en som endast tar hänsyn till om någon dött en visst tid efter ett positivt test som Folkhälsomyndigheten sköter.
  • De här två metoderna har olika styrkor men visar ungefär samma sak. Skillnaden är endast ~5%.
  • Antalet dödsfall med, men inte på grund av, covid-19 i Folkhälsomyndighetens statistik är drygt 1000.
  • Båda metoderna fungerar helt okej och ger en bra bild av effekterna från covid-19 på dödsfall i Sverige. Socialstyrelsens statistik är dock bäst men den har större fördröjning.

En debatt som har pågått över ganska lång tid är hur olika länder räknar dödsfall från covid-19. I början av pandemin var det väldigt olika även inom Europa. Hyfsat snart började dock de flesta länder redovisa på ett snarlikt vid och det är att man rapporterar alla som har dött inom 30 dagar efter att de testat positivt för covid-19.

Den här statistik innebär att man egentligen rapporterar dödsfall med, och möjligen av, covid-19. Om det verkligen var covid-19 som ledde till dödsfallen vet vi således inte.

Orsaken till att man valt att redovisa dödsfallen på det här viset är för att det går mycket snabbare att få in datan. Så fort en person är registrerad som avliden så finns hen med i statistiken.

Normalt sett så samlar Sverige in dödsorsaken för alla människor i Sverige via så kallade dödsorsaksintyg. Dessa ska fyllas i av en läkare efter personen har dött och sedan skickas iväg. Läkaren behöver inte göra detta samma dag utan har ett par veckor på sig vilket innebär att den här statistiken går långsammare.

Så statistiken du får via Folkhälsomyndigheten och den statistik som du kan se på internationella jämförelsesidor visar alltså med eller av covid-19 (1). Sverige har dock även statistik för endast dödsfall av covid-19 som då alltså utgår ifrån dödsorsaksintygen. Den här statistiken hittar du hos Socialstyrelsen (2).

Det är 5% fler dödsfall med covid-19 än dödsfall på grund av covid-19

Nu när vi vet skillnaden på de här två databaserna så kan vi jämföra dem. Den första och mest uppenbara jämförelsen är att titta på det totala antalet dödsfall i de två.

Enligt folkhälsomyndighetens statistik så har vi idag när jag skriver det här 15 300 dödsfall där dödsfallen har skett inom 30 dagar efter ett positivt test. Enligt Socialstyrelsens senaste rapport är det istället 14 600 dödsfall där covid-19 bedömts vara underliggande dödsorsaken enligt läkarbedömning.

Det innebär att vi har 5% fler dödsfall i Folkhälsomyndighetens statistik än i den från Socialstyrelsen. Här behöver man tänka på att Socialstyrelsens statistik har en större fördröjning så där saknas garanterat lite fler dödsfall i den statistiken. Men i det stora hela påverkar det inte direkt procenten nu när det är nära 15 000 dödsfall totalt sett.

Är det då 5% av alla dödsfall som sker med covid-19 och resten är på grund av covid-19? Riktigt så enkelt är det faktiskt inte.

De allra flesta som dör med covid-19 har också dött av covid-19

Hur bra fungerar det då att först titta på dödsfall som skett 30 dagar efter ett positivt covid-19 test? Socialstyrelsen har på sin sida statistik som jämför datan från Folkhälsomyndigheten och deras egen efter dödsorsaksintyg (3).

De delar då ni dödsfall i fem olika kategorier. Här har du de fem kategorierna med en kort förklaring.


1. Dödsorsaksintyg saknas eller dödsorsak är inte covid-19, avliden enl. SmiNet

Det här är dödsfall där Socialstyrelsen antingen inte har fått in dödsorsaksintyget ännu eller där de har fått in dödsorsaksintyget och kan se att det inte var covid-19 som orsakade dödsfallet.

De här dödsfallen finns endast med i folkhälsomyndighetens statistik och är väl egentligen de vi skulle kalla för dödsfall med covid-19.

2. Bidragande dödsorsak covid-19, avliden enl. SmiNet

Det här är dödsfall där covid-19 har varit med som orsaken till ett dödsfall men där infektionen i sig inte anses vara huvudorsaken. Det här är personer som troligen har varit nära livets ände ändå och covid-19 har som mest förkortat den allra sisten tiden något.

Dessa dödsfall finns endast med i Folkhälsomyndighetens statistik.

3. Underliggande dödsorsak covid-19, avliden enl. SmiNet

Det här är personer som enligt dödsorsaksintyget har dött pga covid-19 och de finns med i databasen SmiNet vilket innebär att de har dött inom 30 dagar från deras positiva test. Det här är alltså personer som finns med i både statistiken från Folkhälsomyndigheten och i statistiken från Socialstyrelsen.

Dessa dödsfall finns med både i statistiken från Folkhälsomyndigheten och från Socialstyrelsen.

4. Underliggande dödsorsak covid-19, finns EJ i SmiNet

Dessa personer har enligt dödsorsaksintyget dött från covid-19 men de har inget positivt covid-19 test registrerat. Detta är alltså personer som av allt att döma har haft covid-19 men av någon orsak så utfördes inget test. Denna grupp var mycket vanligare i början av den första vågen då det ibland var svårt att få tillgång till ett test på tex vissa äldreboenden i Sverige.

Dessa dödsfall finns endast med i Socialstyrelsens statistik.

5. Underliggande dödsorsak covid-19, EJ avliden i SmiNet

Dessa personer har enligt dödsorsaksintyget dött från covid-19 men som inte är registrerade som avlidna i databasen SmiNet. Det är är högst troligen mest personer som har avlidit först mer än 30 dagar efter deras positiva covid-19 test. Så de har hamnat i databasen pga deras positiva test men sedan har tidsfristen på 30 dagar löpt ut och deras dödsfall hamnar därför inte i statistiken från Folkhälsomyndigheten men de är med i statistiken från Socialstyrelsen.

Dessa dödsfall finns endast med i Socialstyrelsens statistik.


När man visar alla de fem kategorierna av dödsfall här ovanför så får vi följande graf där de fem kategorierna här ovanför är staplade på varandra.

Vi kan så klart också titta på varje del för sig själv. Här har du dödsfallen som du skulle kunna säga dödsfall med covid-19. Det vill säga dödsfallen som skett inom 30 dagar efter ett positivt test men där dödsorsaksintyget för den personen inte anger covid-19 som själva orsaken till dödsfallet.

Som väntat ser vi att det var fler dödsfall i den här gruppen efter sommaren 2020 när testningen för allmänheten kom igång på riktigt. Allt som allt finns det när jag skriver det här den 1 januari totalt sett 1043 dödsfall i den här kategorien.

Vi kan sedan också titta på de dödsfall som skett på grund av covid-19 men som inte finns med i Follkhälsomyndighetens statistik. Det är dels gruppen dödsfall som skett utan att man kunnat testa för covid-19 och dels dödsfall som skett mer än 30 dagar efter det positiva testet. Så här ser den statistiken ut.

Allt som allt är det totalt sett 1781 dödsfall i de här två kategorierna. 960 dödsfall som troligen har skett mer än 30 dagar efter det positiva testet och 821 dödsfall som har skett utan att personen först testat positivt för covid-19.

Som du kan se är det som väntat så att de flesta av dödsfallen som skedde utan ett positivt test kom under våren 2020 när det var sämre tillgång till tester.

Hittills har vi alltså fler missade dödsfall i Folkhälsomyndighetens statistik än vi har dödsfall som är där trots att personen har dött av någonting annat än covid-19.

Det som gör att statistiken från Folkhälsomyndigheten ändå visar på fler dödsfall är för att gruppen där covid-19 har ansetts vara en bidragande orsak till dödsfallet även hamnar i deras statistik. Socialstyrelsen har alltså endast med de dödsfall där covid-19 ansetts vara huvudorsaken. Så här ser den statistiken ut.

Den här statistiken följer mer trenden för smittan i samhället vilket är ganska väntat.

Kan vi lita på dödsorsaksintygen från läkarna?

En fråga man kan ställa sig är hur bra läkare är på att faktiska avgöra den underliggande dödsorsaken? Det är i en del situationer faktiskt inte lätt att avgöra vad det till sist är som leder till ett dödsfall. I vissa situationer kan det finnas många bidragande saker och då ska läkaren välja vad som är underliggande orsak och vad som bara är bidragande orsak till exempel.

Ett sätt att försöka titta på om dödsorsaksintygen i genomsnitt verkar vara korrekta är att jämföra Socialstyrelsens statistik med överdödligheten från SCB. Twittraren @CovidX1X har en snygg graf som illustrerar effekten från dödsfall från covid-19 enligt dödsorsaksintygen på överdödligheten under 2020.

Det som grafen visar är att när det är många dödsfall från covid-19 så har vi också överdödlighet. När det är få dödsfall från covid-19 så är det istället om något en liten underdödlighet.

Den här statistiken visar oss att de flesta dödsfall som haft covid-19 som underliggande dödsorsak av allt att döma också har varit extra dödsfall som inte hade skett annars av andra orsaker.

Är du intresserad av att läsa mer kring överdödligheten så har jag en annan artikel om det här på sidan, Överdödligheten i Sverige under coronapandemin.


Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Dela den här artikeln på…


Har du någon fråga eller kommentar på det du precis läst?

Jag uppskattar verkligen om det kommer frågor och kritik i kommentarsfältet som finns här under. Det är öppet för alla men första gången du kommenterar så läggs kommentaren för granskning innan jag släpper igenom dem. På så sätt slipper vi alla personer som inte vill diskutera utan bara spamma.

Är det frågor som jag märker blir återkommande under samma inlägg eller flera olika inlägg så lägger jag till dem i en FAQ i slutet på varje inlägg med.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *