Hur kunde covid-19 vaccinen bli klara och godkända så fort – vet vi om de är säkra?

Summering i punktform

• Covid-19 vaccinen som godkänts inom EU har gått igenom alla de vanliga faserna som krävs för ett vaccin
• Att det gick snabbare än normalt berodde främst på väldigt mycket pengar, kort tid för pappersarbeten och granskning, samt ganska stora studier tillsammans med många fall av covid-19 i studieländerna.
• Vaccinens effekt var väldigt bra från början men fungerar nu sämre då de nya varianterna har ett litet nytt ”utseende” som kan lura vårt immunförsvar lite bättre.
• Biverkningar från vaccinen ser man i fas 2 och fas 3 studierna om de är ganska vanliga. Ovanliga biverkningar som kanske drabbar 1 på 10 000 eller 1 på 100 000 kan man först fånga upp när många fler vaccineras.
• För att finna dessa biverkningar är det viktigt att alla saker som sker efter en vaccination rapporteras, även om de inte tros vara relevanta.
• Sen får man se om de här sakerna rapporteras oftare än vad de sker normalt, hos personer som inte fått något vaccin.
• Rapporterade biverkningar är därför inte konstaterade biverkningar från ett vaccin utan en start för att gräva vidare.

Vid pandemins start i början på 2020 så var det en hel del snack om hur lång tid det skulle kunna ta innan det fanns ett vaccin. De flesta tidigare vaccin som finns på marknaden har tagit år att få fram och även de mer optimistiska artiklarna och experterna talade ofta om 2-3 år för att få fram ett vaccin mot SARS-CoV-2, aka coronaviruset som ger sjukdomen covid-19.

Det fanns så klart enskilda personer med insyn inom fältet som sa att det nog skulle vara möjligt på bara ett år men dessa personer var utan tvekan outliers. De flesta ansåg nog att de allt för optimistiska.

Ändå så godkändes de första vaccinen inom Europa redan inom ett år i. Hur kunde det gå så otroligt fort? I den här artikeln tänkte jag förklara hur det gick till och även gå in lite på vad man gjorde för att undersöka så att vaccinen var säkra. Eller i alla fall väldigt mycket säkrare än alternativet som är att inte vaccinera sig. Det är ju alltid till sist en risk-vinst kalkyl som avgör och du kan aldrig undvika risk till 100% här i livet.

Vaccinutvecklingens fyra faser

Man brukar dela in utvecklingen av vaccin i fyra olika faser med studier på människor. Dessa är illustrerade i bilden här under.

Alla de här faserna tar ofta ganska lång tid. Först behöver de som ska ta fram ett vaccin ansöka om etiskt godkännande för de olika studierna, sen ska studierna utföras, data sammanställas och sedan rapporteras. Efter det så börjar allting om igen för nästa fas i studien med ny ansökan osv.

En grej som sparade stor tid när covid-19 vaccinen skulle tas fram var att alla ansökningar fick högsta prioritet. Så istället för att gå igenom alla ansökningar efter hur de skickas in så prioriterades alla ansökningar berörde vaccinen.

En annan sak som påverkade tiden markant var att man använde sig av kontinuerlig granskning av studierna. Medan studierna pågick så var där personer som hela tiden tittade på den data som samlades in. När en studie väl var klar så försvann i princip hela mellansteget om att samla ihop och redovisa data för att sedan söka om nytt etiskt godkännande för en ny studie.

Förutom denna del så gick även stater in med massor av pengar till företagen som höll på att utveckla vaccinen för att försäkra sig om att företagen inte drog ut på processen för att de var rädda att ta ekonomiska risker. I USA kallades det här för Operation Warp Speed och nyttjades av Moderna och i Tyskland och Storbritannien infördes liknande program för Pfizer och AstraZeneca.

Så innan företagen ens visste om de kunde gå vidare i en fas i processen så hade de allting färdigt för nästa fas i form av produktionskapacitet osv.

Det har florerat artiklar på internet som påstått att alla faserna inte har gåtts igenom men dessa påståenden stämmer inte. Det är till exempel enkelt att hitta djurstudierna (1, 2) bara man söker.

Istället för fas 1 och 2 så blev det typ fas 1/2

En fördel med att man kontinuerligt granskade all data som kom in var att man hade bättre koll på utvecklingen. Istället för att först utföra en fas 1 studie och sedan en fas 2 studie så utfördes därför dessa i princip samtidigt. Du kan se det som att fas 1 studien var de första personerna som fick sitt vaccin de första dagarna i studien och sedan, efter att man sett att där inte var några oväntade reaktioner hos de som fått vaccinet, så fyllde man på med fler deltagare.

Den här datan finns dock i efterhand rapporterad i separata studier så att det går att följa utvecklingen lite tydligare. Här är tex studierna från Moderna (3, 4) och här är de från Pfizer (5, 6).

Det finns inga nackdelar i att processen går till så här egentligen. Men det här innebär så klart en större risk att man förlorar en massa pengar och i normala fall så vill inte de som granskar studier slösa sin tid med att vara med under hela processen. Istället sitter de och gör annat och ber sen den som vill visa något att komma med tydligt sammanställda resultat.

Fas 3 studierna gick fort då de var stora och många blir smittade av covid-19

Direkt efter det här så började man med fas 3 studierna. Det här är de första studierna där man faktiskt visar att vaccinen fungerar i människor mot det som de faktiska ska skydda mot.

Fas 3 studierna för vaccinen som blev godkända tidigt i Europa var väldigt stora för att vara fas 3 studier. Här har vi än en gång nyttan av en fet plånbok. Det är dyrt att bygga fabriker för att producera många vaccin och det blir dyrare och dyrare att utföra studier ju fler deltagare du har med i dem. Men det var ju skattepengar som försvann här så företagen körde på.

Modernas fas 3 studie inkluderade drygt 30 000 personer (7) och Pfizers studie drygt 43 000 personer (8). Det här är väldigt stora studier. Som jämförelse kan sägas att ett annat covid-19 vaccin som nyligen godkändes för bruk i Indien endast inkluderade drygt 3000 personer (9).

Det finns ingen bestämd regel för hur stor en fas 3 studie ska vara. Storleken beror oftast på vad man vill studera, hur svårt det är att studera och hur snabbt man vill få ett svar på sin fråga. FDA har till exempel följande information på sin hemsida i en artikel från 2018 kring de olika faserna i ett vaccins utveckling. Notera att de alltså skriver 300-3000 deltagare här (10).

Det här är dock få människor sett till hur det ser ut i praktiken. Det är inte ovanligt med studier som har 10 000 deltagare eller fler. Men antalet deltagare i Pfizer och Modernas fas 3 studier är högt. Det finns större studier fast de flesta är mindre (11).

Så fas 3 studierna var ganska stora. En annan faktor som avgör om du kan se effekten från ett vaccin fort är hur snabbt människor drabbas av det du vill studera. Om du till exempel skulle ta fram ett vaccin mot demens som du tror behöver ges till människor som är yngre än 20 år så hade du antingen behövt studera extremt många människor eller så hade du behövt vänta i en 40-50 år tills försökspersonerna är så gamla så att fler av dem börjar få demens.

När det gäller covid-19 vaccinen så ville man studera om vaccinen skyddade mot covid-19 och därför var man tvungen att vänta tills tillräckligt många blivit smittade så man hög statistisk säkerhet kunde visa att vaccinen skyddade. Hur lång tid det tar beror så klart på hur snabbt folk blir smittade i samhället.

Som du säkert vet så har covid-19 spridit sig väldigt snabbt världen över och på många platser har idag mer än hälften av befolkningen haft covid-19. Så den här delen av studien gick ganska fort. Det tog typ 2-3 månader för de flesta stora fas 3 studierna på covid-19 vaccin att få in tillräckligt många fall för att kunna visa att vaccinen fungerade.

Hur vaccinen fungerade då och nu återkommer vi till. Först blir det en del kring säkerheten.

Fas 2 och 3 studierna är de första riktiga testen för säkerhet

Det är först när man börjar testa ett vaccin på lite fler människor som man kan börja se om vaccinen verkligen är säkra. Det är normalt att människor reagerar tillfälligt när de får ett vaccin eftersom immunförsvaret kickar igång och ger en reaktion. Ont i armen, huvudvärk, trötthet, frossa, feber, ömma muskler osv är alla vanliga reaktioner på alla vaccin.

Hur ofta de här reaktionerna sker och till vilken grad skiljer sig dock mellan olika vaccin beroende på hur mycket de får immunförsvaret att reagera. När det gäller mRNA vaccinen så ger tex Modernas vaccin aningen fler och aningen ”tuffare” reaktioner än Pfizers vaccin. Sannolikt för att Modernas vaccin innehåller mer mRNA och det blir därför mer för immunförsvaret att reagera på. Det är också så att mRNA vaccinen i sig verkar ge fler reaktioner än andra tekniker när det gäller covid-19 vaccinen (12, 13, 14).

Samtidigt är det också så att mRNA vaccinen visar på större effekt än de andra typerna av vaccin och Moderna ger även bättre skydd än Pfizer. Så det är troligen en balansgång mellan att riskera en kraftigare reaktion från immunförsvaret direkt efteråt och starkare skydd mot covid-19.

För att veta om något är en biverkning behöver man oftast jämföra med något annat

En viktig sak att förstå när det gäller att försöka hitta biverkningar är att saker händer folk av slumpen med. Bara för att du vinner på lotto dagen efter du fått ett vaccin så innebär det inte att du vann pga vaccinet. Det samma gäller om du skulle få ont i lilltån eller en stroke dagen efter.

Så hur kan man då veta vad som är vad? Den allra bästa metoden för det här är så kallade RCT-studier. Man delar slumpmässigt in deltagare och ger en grupp vaccinet och den andra gruppen en placebo.

Alla fas 3 studierna för vaccinen är den här typen av studie. Det man kan se i dessa studier är skillnaden mellan deltagarna som får vaccinet och de som får en placebo. Om till exempel 10% vinner på lotto i placebogruppen och 10% vinner på lott i vaccingruppen så var det inte vaccinets förtjänst. Det var bara en extremt tursam försöksgrupp.

Så här såg resultaten ut för de kortsiktiga biverkningarna från Pfizers vaccin jämfört med placebon. Bilden tagen från Jesse O’Shea på twitter.

Om vi jämför reaktionerna efter vaccinet med placebon från Pfizer och Modernas vaccin så får vi följande resultat (15).

Det är också så att placeboeffekten inte är konstant. Där är tex skillnader mellan studierna här ovanför och det finns även data som visar att människor som förväntar sig att de ska få en biverkning efter en vaccination också oftare får en biverkning (16).

Det är mer intressant om det finns mer allvarliga biverkningar

De biverkningarna som jag har tagit upp hittills är som sagt ganska väntade och för de flesta släpper det på mindre än ett dygn medan det för enstaka personer kan hålla i sig i 2-3 dagar. Inget att direkt oroa sig över på sikt.

Det man egentligen letar efter i de här studierna är mer allvarliga biverkningar där hälsan verkligen kan påverkas negativt och kanske till och med ge mer kroniska besvär.

Något sådant fann man inte i någon av fas 3 studierna på mRNA vaccinen som vi använder. Där var dock vissa ovanliga sjukdomar där det verkade som att det möjligen fanns en trend mot ökad risk som man sedan hade ett extra öga på när man började använda vaccinet utanför studien.

En sådan biverkan var ansiktsförlamning. Det var fyra stycken i gruppen som fick Pfizers vaccin som råkade ut för det under studietiden. Det här drabbar dock många människor annars med så det var inte omöjligt att utesluta att det var ren slump. Trots 40 000 deltagare i studien så kunde man alltså inte utesluta en risk för en ovanlig biverkan.

Det enda sättet att hitta riktigt ovanliga biverkningar är att testa vaccinet på många

En del biverkningar från vaccin är väldigt ovanliga. Om det är ett fall på kanske 10 000 eller 100 000 och det är någonting som normalt drabbar människor då och då av slumpen med så kommer du helt enkelt inte att kunna se effekten utan att vaccinera väldigt många.

För ansiktsförlamning är fortfarande frågan öppen faktiskt. Trots att det nu har getts miljarder doser av vaccinet världen över så finner man inte ett tydligt svar. I vissa studier får man det till att risken ökar med ~2 fall på 100 000 vaccineringar medan man i andra finner att risken inte är högre hos de som får vaccinet jämfört med risken för alla andra i samhället. En del studier har också antytt att risken är större om du får covid-19 än om du vaccinerar dig (17). EMA, ”EUs läkemedelsverk”, har dock med det som en potentiell biverkan på packsedeln till mRNA-vaccinen där det stått med enda sedan produkterna godkändes för bruk (18).

En annan biverkan som man fann först efter vaccinen började användas var allergiska reaktioner kort tid efter vaccinet har getts. De här är väldigt ovanliga men de är orsaken till varför du måste sitta kvar på platsen där du fått ditt vaccin i minst 15 minuter efter. Det är också orsaken till varför alla platser där man ger vaccinet så ska det finnas utbildad personal som kan ta han om någon i fall det sker en sådan här reaktion. Ungefär en på 100 000 verkar drabbas (20).

Databaser där allting som på något vis kan kopplas till vaccinen ska anmälas in

Men det är så här man måste gå tillväga för att hitta ovanliga biverkningar. Vaccinet ges till många fler människor och sedan följer man upp hur det går för dessa människor i olika typer av studier. Ett sätt att samla in data väldigt brett är det som läkemedelsverket gör när de har låter vem som helst rapportera om något som de tror möjlige kan ha orsakats av vaccinet (19).

Med sådana system hittar man ofta en första signal. Till exempel kom det in ovanligt ovanligt många rapporter för hjärtmuskelinflammation i Israel och USA när de började vaccinera de yngre åldersgrupperna i början av sommaren 2021. Det är normalt sett främst unga människor som drabbas av hjärtmuskelinflammation även annars men det verkade vara ovanligt många. Det här fick dessa länders myndigheter att reagera och man började utföra vidare studier på frågan och snart var man säkra på att vaccinen verkligen höjde risken för detta problem.

Jag har skrivit ganska utförligt om den här biverkningen tidigare här på sidan i artikeln, Hjärtmuskelinflammation efter vaccinering mot covid-19.

De här systemen där vem som helst får lov att rapportera och där man verkligen uppmuntrar folk till att rapportera har därför en viktig funktion. En läkare som arbetar på en vårdcentral eller sjukhus kanske inte reagerar om det kommer någon som har fått någon åkomma efter vaccinationen om det endast är en på 50 000 som drabbas. För den läkare lär mest se kanske 1-2 stycken sådana patienter och de kommer ju även annars.

Men om precis allting som till synes kanske bara råkar ske efter vaccinationen av en slump ändå rapporteras in så kan man börja se mönster i datan. Då det sker mycket saker i människors liv när det är väldigt många människor som vaccineras så ska vi därför förvänta oss många rapporter om det här systemet fungerar som det ska.

Men det innebär ju inte att det som har rapporterats har orsakats av vaccinen. Det här står också klart och tydligt överst på alla officiella sidor och databaser som presenterar sådan här statistik. Här är tex Läkemedelsverkets formulering (20). Andra liknande system är det amerikanska VAERS och Storbritanniens Yellow Card system.

Det är först efter det att rapporterna har kommit in och man börjar jämföra förekomsten av olika saker i databasen med hur vanliga de borde vara normalt sett som man kan börja säga att någonting troligen beror på slumpen eller om där verkligen finns något värt att titta djupare på. Precis som de alltså skedde med hjärtmuskelinflammation.

Tyvärr används allt för ofta de här rapporterade biverkningarna av personer som vill skrämma upp andra och säga att vaccinen har bevisats ge många allvarliga biverkningar. Så är det alltså inte och det kan de här databaserna inte bevisa för sig själv.

Om inte alla anmäla ”allt” så missar man lätt saker

Ett bra exempel på hur fel det kan bli när man inte tillåter alla att anmäla saker som sker efter vaccinationen är just ansiktsförlamning. En studie från Hong Kong fann att detta var en tydlig potentiell biverkan från det kinesiska vaccinet CoronaVac som bygger på en mer klassiska vaccinationsteknik med inaktiverat virus (21).

När man tittade i WHOs databas för biverkningar från vaccinen som alla länder i världen ”ska” rapportera in till så fann man dock att denna biverkan sällan fanns med där. När man tittade på det totala antalet rapporter för varje vaccin och hur olika länder rapporterar så var det dock tydligt att antalet rapporterar varierade väldigt mellan olika länder och en del länder som använde sig av CoronaVac hade inte rapporterat några biverkningar alls (22).

Och det är ju klart. Om man aldrig rapporterar in lite mer ovanliga saker så kommer man så klart aldrig någonsin att kunna hitta en biverkan som sker kanske 1 gång på 10 000.

Svullna fillers och påverkan på menstruationen

Förutom hjärtmuskelinflammation, allergiska reaktioner och möjligen ansiktsförlamning så finns det idag inga fler bekräftade biverkningar från mRNA vaccinen som är mer långvariga eller kan påverka hälsan på sikt.

Det finns dock två saker till som jag tycker är värda att nämna. Den första är svullnad i ansiktet hos de som har olika typer av fillers. Det här är något som verkar vara ovanligt men det är samtidigt också något som i princip inte sker annars så när det ändå sker så är det troligt att vaccinet bidrar till en ökad risk. Så EMA säger att det troligen finns en riskökning men de kan inte uppskatta hur stor den riskökningen är (18).

Den sista saken är förändringar i menstruationen efter vaccination. Det här är ingenting som har visat sig förekomma oftare enligt rapportsystem likt det som läkemedelsverket har men här verkar det faktiskt som att det möjligen kan bero på att kvinnor har varit för dåliga på att rapportera in det. Norska FHI gjorde en nämligen en enkätundersökning där de fann en ganska tydlig effekt hos de deltagande kvinnorna (23).

Uppföljningstiden är än så länge kort där men de flesta som fick en påverkan efter dos 1 rapporterade att menstruationen var som vanligt igen innan de skulle ta dos 2 så sannolikt är det övergående på några cykler för de flesta i alla fall.

Så här har vi ytterligare ett problem i att det inte rapporteras tillräckligt med saker som sker efter vaccinationerna. Det här hade sannolikt kunnat upptäckas tidigare och nu varit bättre undersökt om det hade gjorts.

Kan det uppstå biverkningar flera månader efter du blivit vaccinerad?

En annan sak som jag har märkt att en hel del oroar sig för är att det ska uppstå eventuella biverkningar först flera månader efter att en person fått vaccinet.

Det finns ingen som helst anledning att tro att något sådant ska ske. När du får vaccinet så finns det som sprutas in bara kvar i några dagar. Några celler i din kropp har under den tiden producerat spikproteinet som finns på viruset och ditt immunförsvar reagerar på det. Själva reaktionen från immunförsvaret är över efter en 2v ungefär och sedan händer det sällan något nytt.

Nästan alla biverkningarna från vaccinet som vi känner till idag kommer nästan direkt efteråt. Hjärtmuskelinflammation är den som kommer efter längst tid och där är risken förhöjd hos unga män i en dryg vecka ungefär.

Det finns dock andra vaccin där effekten ibland har dröjt några få månad för att visa sig. Efter det finns det inga kända exempel på senare biverkningar från något vaccin. Inte heller någon biologisk rimlig förklaring till varför det skulle ske.

Tyska tidningen DW har en bra artikel på Engelska om det här, Can COVID vaccines lead to long-term health problems?. Jag lägger in slutklämmen i artikeln här.

Men upptäcker man inte biverkningar långt efter ett vaccin har introducerats ibland? Svaret på den frågan är jo, så är det ibland. Hur snabbt man kan hitta ovanliga biverkningar beror som sagt på hur många man har vaccinerat. Om du det finns en biverkning som drabbar 1 på 10 000 och du endast vaccinerar några enstaka tusen i veckan och den här saken även sker av sig själv så kommer det att dröja lång tid innan man kan se rent statistiskt att antalet fall har ökat över det normala.

Bara inom EU har man idag gett totalt sett 550 miljoner doser av Pfizers vaccin och 100 miljoner doser av Moderna. Och det man har hittat är det som jag har tagit upp här ovanför. Det är fullt möjligt att man hittar något mer senare. Men det kommer i så fall att vara någonting ovanligt och sannolikt inte särskilt allvarligt (27).

Men hur bra fungerade nu vaccinen mot covid-19 då?

Det här var en enkel fråga i slutet av 2020 och början av 2021. Alla vaccin som är godkända världen över idag är anpassade efter den variant på viruset som tog fart i Kina kring nyår 2019-2020.

Det är mot det här viruset som vi tränar upp vårt immunförsvar via vaccinationerna. Vi skapar så kallade antikroppar och T-celler som är som bäst mot just det virusets utseende.

De första studierna på mRNA vaccinen visade här på en skyddseffekt på över 90% mot infektion med symptom, dvs covid-19 (7, 8). Du kan se deras resultat i graferna här under. Kontrollgruppen blir kontinuerligt smittade och deras linjer fortsätter att gå uppåt medan den vaccinerade gruppen sällan blir smittad och linjen ligger mycket lägre.

Några andra vaccin som används i världen idag låg även de över 90% skyddseffekt medan en hel del andra låg någonstans mellan 60-90% (24).

Nya varianter och försämrad effekt över tid

Tyvärr varade den här härliga perioden inte så länge som man hade önskat. Det började dyka upp nya varianter som till utseendet skiljde sig något åt jämfört med den ursprungliga varianten. Det här innebär inte att vaccinet helt tappar effekten men ju mer utseendet på viruset förändras desto sämre effekt får generellt sett vaccinet.

De första varianterna var trots allt ganska snarlika den ursprungliga varianten och vaccinen fortsatte att ha god effekt. Framför allt de första månaderna då immunförsvaret sannolikt kunde kompensera lite sämre passform med mer ”kraft” i form av höga antikroppar.

Efterhand har dock varianterna skiljt sig mer och mer från den ursprungliga varianten och med Omicron tog det ett väldigt stort hopp. Här är en illustration som visar antalet mutationer på en del av det så kallade spikproteinet på viruset. Du behöver inte förstå vad den visar utan poängen här är att Omicron har många fler förändringar, dvs ligger mer till höger på grafen (25).

En effekt av det här är att Omicron är bättre på att lura vara nuvarande antikroppar så att de ”inte ser” viruset till en början. Det här kallas för antigenic drift och för bara några dagar sedan publicerades en studie som illustrerade det här på följande vis vilket på något sätt gör det tydligt trots att det saknas värden på axlarna osv (26).

Det här innebär att vaccinen fungerar sämre nu. Det är betydligt högre risk att bli smittad även som vaccinerad.

Vi har ju dock även den där grejen som kallas för T-celler och de delarna av viruset som de främst reagerar på har för närvarande förändrats mycket mindre. Och skyddet som vaccinen ger mot allvarlig sjukdom verkar fortfarande vara helt okej. Jag har skrivit en annan artikel om den här delen specifikt men här är resultaten i korthet. Vill du läsa mer så titta in på sidan, Hur bra skyddar vaccinen och tidigare infektion mot Omicron?.

Risk vs nytta kan förändras efterhand

Det här är vad vi vet kring vaccinens biverkningar och effekt. Jag har endast tittat på de två vaccin som används i Sverige idag. Tidigare använde vi ju även AstraZenecas vaccin men där fann man en allvarlig biverkning som drabbade typ 1 på 40 000 där själva biverkningen kunde leda till dödsfall. Biverkningen var också vanligare hos yngre.

Så när tillgången blev god för de andra två vaccinen så slutade man helt enkelt att använda AstraZeneca. Risk-vinstförhållandet var helt enkelt mycket bättre med de andra vaccinen. Från början, när många smittades och vi hade ont om vaccin så var emellertid vinsten att fortsätta använda vaccinet större än att vänta några få månader på att få något annat vaccin för de äldsta i störst risk (28).

Senare slutade man också att använda Modernas vaccin för yngre. Risken för hjärtmuskelinflammation var större hos de yngre med det vaccinet än med Pfizers och då blev den totala vinsten så klart bättre om man nyttjade Pfizer för de yngre istället.

Och så här fortsätter det hela tiden. Målet är att göra saker som minskar risken för att något tråkigt ska hända. Det går aldrig att eliminera risk helt från livet så klart. Men man får försöka minska dem så gott det går.

Numera har man även börjat ge en tredje dos till alla som fick dos 2 för mer än 6 månader sedan. Här blir vinsten mindre än för en person som går från 0 doser till 2 men totalt sett ses det fortfarande som än vinst. För de som inte utsätter sig för risken för någon känd biverkningen så är vinsten med en 3e dos solklart. Både för personen själv och för samhället.

Personligen tror jag också att det är så för yngre män även om jag hade önskat mer data här. De utsätter ju sig faktiskt ännu en gång för en liten risk att få hjärtmuskelinflammation. Samtidigt har de fortsatt ett starkt skydd mot allvarlig sjukdom och vaccinens effekt mot infektion nu när Omicron dominerar är inte så högt. Båda sakerna stärks så klart ändå av en tredje dos. Men med hur mycket och för hur länge?

Som jag skrev i min tidigare artikel om hjärtmuskelinflammation så lär vi dock få mer data på det här inom kort då flera länder är före oss i att ge en tredje dos. Det har sina fördelar med att inte vara först med att testa allting på stora grupper.

---

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Dela den här artikeln på…

• Twitter
• Facebook
  0
• Whatsapp
• Reddit
  0
• Email

---

Har du någon fråga eller kommentar på det du precis läst?

Jag uppskattar verkligen om det kommer frågor och kritik i kommentarsfältet som finns här under. Det är öppet för alla men första gången du kommenterar så läggs kommentaren för granskning innan jag släpper igenom dem. På så sätt slipper vi alla personer som inte vill diskutera utan bara spamma.

Är det frågor som jag märker blir återkommande under samma inlägg eller flera olika inlägg så lägger jag till dem i en FAQ i slutet på varje inlägg med.